Forskning och projekt inom SPHF

Denna vagn är i grunden den ryska MT-LB som togs fram under 60-talet för att ersätta tidigare artilleritraktorer.

Under 1991 testade man i Sverige denna fordonstyp, som då fanns till salu i stor mängd i f.d. Östtyskland. Ett beslut om inköp togs hösten 1992. Även Finland köpte samtidigt ett stort antal. LITE MER TEXT HÄR

Användningen i Sverige var som pansarskyddat trupptransportfordon och transportvagn för pansarvärnsrobotgrupper med Pvrb 56 Bill samt som bärgningsfordon inom infanteri- och norrlandsbrigader. LITE MER TEXT HÄR OM SYFTET MED MEKANISERINGEN MM

Med start 19?? skulle de olika Pbv 401-varianterna tilldelas norrlandsbrigaderna NB 5, NB 13 och NB 21 (111 st /brigad) samt infanteribrigaderna IB 2 (64 st) samt IB 12 och IB 16 (49 st/brigad).

Även tilldelad till den mekaniserade brigaden MB 19 i Boden med 12 st Bgbv 2012, 2 st Radiolänkpbv 2014 samt 2 st. Pbv 401, Varje norrlandsbrigad hade två skyttebataljoner med Pbv 401. Inom infanteribrigderna som hade Pbv 501 som huvudfordon, användes Pbv 401 för pansarvärnsrobotgrupper Rb 56 Bill, för bataljonstaben samt som bärgningsfordon. Inom MB 19 som fordon för en reparationsgrupp per stridsvagns- och pansarskyttekompani.

Man beslutar 2005 att vagnstypen skall utgå ur svenska armén. De säljs därefter till civila kunder för användning som traktorer i skogsbruket. KÖPTE INTE FINLAND?

När ett pågående forskningsprojekt inom SPHF och ett renoveringsarbete av en Strv m/21-29 hos Arsenalen (Arsenalen, Sveriges Militärfordonsmuseum) sammanföll så var det naturligt att slå ihop krafterna för att bättre kartlägga och beskriva den första pionjärtiden inom svensk pansarhistoria. Resultatet är sedan början av 2019 ett forskningsarbete kring svenskt pansars pionjärtid, 1921 till 1938.

Mycket av underlaget hämtas från dokument i Krigsarkivet, men kompletteras med material från andra källor. Först ett tidsödande arbete för att hitta rätt i den stora mängden samlade dokument, därefter att tolka och sammanställa de olika källorna.

Pansarintervjuer, med syftet att dokumentera och bevara för framtiden den historia och kunskap som äldre personer, vilka tidigare varit aktiva med anknytning till pansartrupperna besitter. Detta genom intervjuer och dokumentation.

Sammanhangsmodellen går ut på att sätta svenska pansarfordon i ett större sammanhang. Detta då ofta bilden av pansartrupperna stannar vid exteriören av stridsvagnar och sällan, den ofta åsidosatta, verkligheten att det krävs stora kringresurser för att möjliggöra verkan med dessa vapen – personellt, utrustningsmässigt så väl som organisatoriskt.

Ett sammanhang dels kring de delar fordonet består av som motor, drivlina, beväpning etc., men även det system av stödfunktioner som fordonet är huvuddel av. Till detta även ett sammanhang med organisation, stridstekniskt/taktiskt tänkande, personer, förband, övningar, industri mm

Forskningen om den s.k. Pionjärtiden inom svensk pansarhistoria, ca 1921 till 1938, utgör ett nytt arbetssätt för SPHF med fokus på och omfattande arkivforskning kring en specifik tidsperiod. Ett format som SPHF vill utveckla och sedan systematiskt använda för att på ett genomarbetat sätt tillgängliggöra hela den svenska pansarhistorian.

Forskningen om den s.k. Pionjärtiden inom svensk pansarhistoria, ca 1921 till 1938, utgör ett nytt arbetssätt för SPHF med fokus på och omfattande arkivforskning kring en specifik tidsperiod. Ett format som SPHF vill utveckla och sedan systematiskt använda för att på ett genomarbetat sätt tillgängliggöra hela den svenska pansarhistorian.

Forskningen om den s.k. Pionjärtiden inom svensk pansarhistoria, ca 1921 till 1938, utgör ett nytt arbetssätt för SPHF med fokus på och omfattande arkivforskning kring en specifik tidsperiod. Ett format som SPHF vill utveckla och sedan systematiskt använda för att på ett genomarbetat sätt tillgängliggöra hela den svenska pansarhistorian.